Analys av försäsongen

Måndag förmiddag denna vidunderligt härliga premiärvecka och det vi har kommit till vägs ände med försäsongen och därmed skall dem också på något sätt summeras. Här har ni Örebros försäsong ur undertecknads perspektiv.

Vi börjar med att redovisa de två mest intressanta siffrorna, gjorda mål per match och motsvarande bakåt, insläppta per match.

Gjorda mål totalt: 33 | Antalet matcher: 7 | Snitt per match: 4,71

Insläppta mål totalt: 25 | Antalet matcher: 7 | Snitt per match: 3,57

Det blev segrar mot LAIK, Boltic, KVBS och TB Västerås. Oavgjort mot Ljusdal (förlust efter SD), och förluster mot elitserielagen Vetlanda och Frillesås. Bryter vi ner försäsongen i detalj kan vi konstatera följande:

  • Försvarsspelet har i grunden varit riktigt bra. I synnerhet i det uppställda försvarsspelet. Topprestationen, första 35 mot Ljusdal i finalen av supercupen. Samlat, aggressivt och svårforcerat, oerhört kul att se.
  • Det finns kvalitet så att det räcker till och blir över i det kollektiva anfallsspelet. Det har varit bra i stort sett rakt igenom, möjligen att laget kan höja effektiviteten något. Men mål kommer laget alltid att göra med den offensiva kvalitet man besitter.
  • Bra målvaktsspel. Örebro har kanske seriens bästa målvaktspar? I mina ögon är det så i alla fall. Stabila insatser under hela försäsongen med Kimmens insats mot TB som topp.

Men med ett så pass bra lag på pappret kommer också en högre kravställning. Örebro är jättefavoriter att ta hem Allsvenskan den här säsongen och kommer att få leva med den pressen på sina axlar under hela säsongen. Det är hur man klarar av att hantera den som kommer att fälla avgörandet. Hur smart man spelar, hur man hanterar eventuella problem som övertro etc. etc. – Hittar man en balans här så blir man oerhört svårslagna.

För det skall sägas att man egentligen inte träffat rätt över 90 minuter i någon match under försäsongen. Det har räckt att vara bra i kortare perioder för att vinna matcher mot lag från samma serie, undantaget då 5 – 5 mot Ljusdal, en match man för övrigt borde ha stängt i första halvlek. Och det var kanske där vi såg lite av de frågeställningarna spelar- och ledarstaben måste lösa till seriespelet drar igång i helgen, bl.a.

  • Passningsspelet har inte hållit tillräckligt bra nivå. Här måste man höja sig avsevärt. Flera baklängesmål under försäsongen har orsakats av felpass som motståndarna ställt om och straffat Örebro på.
  • Värdera. Örebro måste bli bättre på att värdera i spelet. Leder man med 3 – 0 är det inte läge att gå fram i offensiven med åtta man. Det är en sak man måste prata om och få ordning på. Mot bra motstånd straffar det sig hårt (läs Ljusdal, Vetlanda, Frillesås).
  • Övermod. Laget har visat viss tendens till övermod i perioder vilket gett motståndarna onödigt många bra målchanser, hänger ihop med punkten ovan, att man måste lära sig att värdera på rätt sätt som lag.

Sammanfattningsvis, får man ordning på de här beståndsdelarna blir man oerhört svårslagna i vinter. Träningarna har varit riktigt bra under stora delar av försäsongen och dom blir hela tiden bättre och bättre. Det är tävling på varje pass, något man saknade lite förra säsongen. Kan man applicera det på matcherna till fullo kommer också jämnheten att infinna sig, att man spelar den bandy man vill över längre perioder och inte bara under kortare sekvenser av matcherna.

Örebro är med all rätt favorit att ta hem serien, men ingen match kommer att vara lätt. Alla vill slå Örebro och det finns ina dåliga lag. Så att hitta en balans och jämnhet i spelet är A och O för att lyckas i vinter. Det kanske räcker med 30 bra minuter i vissa matcher, men i de allra flesta kommer det att krävas fullgoda insatser över 90 minuter, annars kommer man att straffas.

Väl mött på lördag, då börjar säsongen på riktigt!

Ladda med fördel upp från 11:30 på krogen Öster tillsammans med Svampen och Kubanerna.